Ytterligare klassificeringar av skadlig kod

Det finns många olika typer av skadlig kod, alla med olika funktioner och mål. Vissa skador är bara irriterande - andra kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Det är inte ovanligt att skadlig kod har flera funktioner eller sätt att få tillgång till din dator. Men all skadlig kod har ett mål: att skada användaren.

Adware - Utmattande och irriterande

Adware, som ofta kallas bloatware, installeras i bakgrunden på datorn och omdirigerar användaren till reklamsajter. Den är ofta också ansvarig för irriterande popup-fönster och annonser som öppnas ständigt och utan att du frågar. Bloatware omfattar också program eller applikationer som installeras tillsammans med programvara som egentligen är önskvärd. I allmänhet är adware ett av de mer ofarliga hoten på Internet, men de oönskade reklamsidorna kan omdirigera dig till andra, osäkra webbplatser som sedan installerar värre skadlig kod. Därför bör adware också avinstalleras så snart det upptäcks. Du kan själv förhindra installation av bloatware genom att alltid se till att inte installera ytterligare program när du installerar nya program.

Keylogger - varje tangenttryckning registreras

Keyloggning har faktiskt sitt ursprung i legitim övervakning inom IT-sektorn. Där installeras den antingen som mjukvara eller hårdvara och registrerar på ett tillförlitligt sätt varje tangenttryckning. Inom sektorn för skadlig kod visas en keylogger alltid som en programvara som installeras obemärkt i bakgrunden och sedan registrerar varje inmatning via tangentbordet. Dessa uppgifter skickas sedan vidare till "avsändaren" av skadlig kod och det är här faran ligger: alla lösenord som skrivs in, finansiella uppgifter, kreditkortsnummer och PIN-koder är nu i händerna på avsändaren. Det är lätt för honom att använda e-postkontot, internetbanken eller andra konfidentiella uppgifter för brottsliga syften. Keyloggers är en av de farligaste skadligaserna eftersom de kan orsaka stor skada och dessutom kan vara svåra att upptäcka. Den kan förklä sig som en normal fil, eventuellt bygga om sig själv och oberoende installeras och orsakar sällan problem med datorn, till exempel ryckningar eller ett långsamt system.

Skrämmande föremål

Scareware, som namnet antyder, försöker skrämma eller skrämma användaren. Detta sker genom att det plötsligt dyker upp ett popup-fönster eller ett reklamfönster som rapporterar om ett påstått PC-problem. Dessa varningar kan vara allt från en påstådd virusinfektion till problem med operativsystemet eller att viktiga programkomponenter saknas. Varningen är avsedd att skrämma användaren till att antingen köpa en programvara som ska lösa problemet eller ladda ner ett hjälpprogram. Denna programvara innehåller ofta skadlig kod, och när användaren köper programvara lämnar han eller hon ofta ut känsliga uppgifter om sig själv. Scareware kan levereras antingen via popup-fönster, sidor eller via e-post. Spam spridas.

 bredd=

Spionprogram

Spionprogram spionerar på datorn på ett sådant sätt att bedragaren har olika möjligheter att använda den i kriminella syften. Spionprogram kan t.ex. förklä sig som ett webbläsarfält eller ändra användarens startsida. Dessa används sedan för att registrera och analysera användarens beteende på WorldWideWeb. Ibland kan spionprogrammen lamslå vissa funktioner i datorn, till exempel genom att ta bort administratörsrättigheter eller skapa säkerhetshål i det egna systemet, vilket sedan fungerar som en sluss för ytterligare skadlig kod.

Fiske

Fiske avser "fiske" av känsliga uppgifter, t.ex. bank- eller kreditkortsuppgifter. Det farliga med phishing är att den egna datorn inte behöver vara infekterad - användaren kanske bara inte är tillräckligt uppmärksam. Phishing leder användaren till en falsk webbplats där han eller hon utan att misstänka det matar in sina uppgifter. Det kan handla om lösenord eller finansiella uppgifter. Phishing börjar vanligtvis från användarens eget e-postkonto. Användaren får ett falskt e-postmeddelande från ett välkänt företag eller sin bank där han eller hon uppmanas att logga in igen eller bekräfta vissa uppgifter. När användaren klickar på länken omdirigeras han eller hon till en falsk sida, och när han eller hon skriver in sina uppgifter lämnar han eller hon dem vidare till bedragarna.

Ransomware

Ransomware ber användaren att betala en "lösensumma" efter att datorn har infekterats för att få datorn att fungera igen. Bedragarna "låser" datorn med skadlig kod, visar sedan ett stort varningsmeddelande och ber om en viss summa för att få datorn att fungera igen.

Aktuella artiklar