IMAP och POP eller POP3 används för att komma åt e-postkonton, men utvecklades ursprungligen för olika användningsområden. Detta leder till specifika fördelar för protokollen i vissa användningsscenarier. Internet Message Access Protocol är i allmänhet bättre lämpat för nuvarande e-posttillämpningar. Vilka fördelar har IMAP att erbjuda i detalj?
Hur skiljer sig IMAP och POP3 åt?
Den största skillnaden mellan IMAP och Post Office Protocol Version 3, som det kallas fullt ut, är funktionsutbudet. Det beror på de olika målen för utvecklingen av protokollen. POP3 är avsett att hämta e-postmeddelanden från en e-postserver så att du sedan kan lagra, läsa och redigera dem på en lokal dator. IMAP är däremot avsett för användningsområden där du lämnar dina e-postmeddelanden permanent på e-postservern och endast tillfälligt hämtar det enskilda meddelande som du vill läsa eller bearbeta för tillfället. Du kan också använda båda protokollen i det andra scenariot, men då kan du inte utnyttja deras specifika fördelar.
Vad är fördelaktigt med POP3?
Post Office-protokollet är medvetet enkelt och kan därför genomföras med liten ansträngning. Om du inte behöver IMAP:s utökade funktionalitet, erbjuder POP3 dig därför ett smidigt system för att komma åt dina E-post. Detta användningsområde är dock ganska sällsynt nuförtiden. Vanligtvis har du en enda arbetsdator där du regelbundet läser, redigerar och vid behov arkiverar din e-post och använder ett kraftfullt e-postprogram som en så kallad Mail User Agent (MUA).
Historiskt betingade särdrag
POP3-metoden motiveras också av det faktum att man fram till 1990-talet vanligtvis bara hade ett litet utrymme på e-postservern. Du var därför tvungen att tömma din brevlåda regelbundet så att den inte svämmade över. Under tiden har inte bara det genomsnittliga lagringsutrymmet på e-postservrar ökat avsevärt. E-postkonton nås också mycket oftare från olika och dessutom ofta mobila slutenheter. IMAP utvecklades för sådana scenarier, även om de nuvarande versionerna av båda protokollen är från 1996.
Hur påverkar skillnaderna
Protokollens olika inriktning återspeglas också i de vanliga standardinställningarna. Båda systemen använder en fördröjd mekanism för att radera e-post. Den fungerar på samma sätt som papperskorgen på datorns skrivbord. Denna virtuella papperskorg töms normalt automatiskt när du loggar ut från e-postservern när du använder POP3, men när du använder Internet Message Access Protocol sker radering som standard endast efter en uttrycklig begäran från e-postklienten via expunge-kommandot. I de flesta fall kan detta beteende dock konfigureras i MUA för både IMAP och POP3, så att det inte utgör ett beslutskriterium för ett av protokollen.
Vilka specifika fördelar erbjuder IMAP?
Eftersom Internet Message Access Protocol som standard lämnar e-postmeddelandena på e-postservern och endast laddar ner dem vid behov, är det särskilt lämpligt för e-postanvändning med flera slutenheter som var och en är permanent ansluten till Internet eller ansluter sig till det omedelbart vid behov. Detta scenario har varit regel sedan slutet av 1990-talet och särskilt som ett resultat av den ökande spridningen av mobila enheter efter millennieskiftet. Selektiv nedladdning av meddelanden sparar datavolym vid mobil användning och om du vill läsa din e-post regelbundet från olika enheter krävs det att meddelandena ligger kvar på servern tills de slutligen raderas.
Dessutom erbjuder IMAP omfattande funktioner för hantering av brevlådor, som också kan vara strukturerade och hierarkiska. Med IMAP kan du skapa nya brevlådor på servern och byta namn på eller radera befintliga brevlådor, flytta meddelanden från en brevlåda till en annan, söka i brevlådornas innehåll enligt olika kriterier och du har möjlighet att markera e-postmeddelanden med så kallade flaggor. Alla dessa funktioner är standardiserade i IMAP och skiljer sig åt mellan olika e-postklienter endast genom användargränssnittet. I IMAP raderas meddelanden till exempel genom att sätta en flagga som markerar att e-postmeddelandet är raderat. Innan du har utfört kommandot expunge, som permanent tar bort meddelanden som markerats på detta sätt, är det alltså i princip möjligt att med IMAP söka efter raderade e-postmeddelanden på samma sätt som efter nya, lästa, besvarade och så vidare. Om och hur du kan använda dessa funktioner i praktiken beror dock på vilken e-postklient du använder. Dessa erbjuder ibland mycket olika tillgång till samma grundläggande funktioner som tillhandahålls av Internet Message Access Protocol.
