Den höga graden av anonymitet på den mörka webben, som är tillgänglig via konventionella servrar och molnbaserad hosting används, men endast via Grind kan uppnås, skyddar människor i diktaturer från förföljelse och censur. Samtidigt används den mörka webben också av kriminella, till exempel för att handla med droger och vapen och för att utbyta barnpornografi.
En studie från Virginia Tech, som publicerades i tidskriften PNAS har nu undersökt vilken användning av den mörka webben som dominerar.
Guard Nodes i Tor-nätverket som drivs
För att analysera datatrafiken använde forskarna en procent av Tor-nätverkets vaktnoder (ingångsnoder) från december 2018 till augusti 2019. Detta gjorde det möjligt för dem att registrera om nätverket endast användes för anonym internetanvändning eller om man fick tillgång till onion/hidden services (dolda sidor) via det.
Tack vare Onion-nätverkets anonymitet kunde forskarna inte spåra vilket innehåll Tor-användare sökte efter på den mörka webben och på den "normala" delen av internet. Även IP-adresser Användarnas uppgifter sparades endast delvis för att det skulle vara möjligt att identifiera det land från vilket förfrågan kom.
Innehållet på den mörka webben används knappt
Extrapolerat visar studieuppgifterna att mellan två och 2,5 miljoner människor använder Tor-nätverket varje dag. En stor del av dessa använder Tor endast för att få tillgång till det vanliga internet anonymt, men inte för att få tillgång till innehåll på den mörka webben.
Studien motbevisar därmed det vanliga antagandet att Tor-nätverket främst används av kriminella.
Toranvändning beror på regeringsformen
Analysen visar också att typen av Tor-användning skiljer sig avsevärt mellan de olika staterna. Människor i politiskt ofria stater använder oftare Tor för att få tillgång till det vanliga internet anonymt. I Algeriet, Ryssland, Kina och andra länder med statlig censur är andelen som har tillgång till dark web endast 4,8 procent. I länder med liberala system och yttrandefrihet är däremot 7,8 procent av alla Tor-åtkomster till innehåll på dark webben.
Undersökning visar på det etiskt-juridiska dilemmat med den mörka webben
Forskarna hävdar att studien bekräftar de etiskt-juridiska dilemman som finns på den mörka webben. Det måste därför diskuteras i ett samhälle om och i vilken utsträckning nackdelarna med kriminell användning uppväger fördelarna med anonym användning av Internet. Detta är särskilt problematiskt eftersom kostnads- och intäktskalkylen även måste omfatta andra länder med betydligt annorlunda politiska förhållanden.
Vissa länder, bland annat Tyskland, planerar nu särskilda lagar för att bekämpa den kriminella användningen av dark web, särskilt inom Kampen mot kriminella marknadsplatser bör vara till hjälp. Tyskland vill dock inte förbjuda tillgången till Tor-nätverket helt och hållet.