Den digitala valutan Bitcoin skapades 2009 i kölvattnet av finanskrisen. Valutan kan överföras via peer-to-peer-system och bytas mot konventionella valutor av entreprenörer och börser. En svensk affärsman ville införa ett sådant system och orsakade en tvist mellan den berörda svenska kommissionen och en svensk skattemyndighet. Frågan kunde inte lösas i Högsta förvaltningsdomstolen och hänsköts därför till EG-domstolen. Det senare slog fast att utbytet av Bitcoin-valutan fortfarande är undantaget från Försäljningsskatt är undantaget.
Skattefritt utbyte av Bitcoins
Växling av konventionella valutor till den virtuella valutan "Bitcoin" är skattefri. Detta beslutades av EG-domstolen i Luxemburg den 15 oktober 2015. Begreppet Bitcoin kommer från engelskan och betyder "binary digit coin" (binärt digitalt mynt). Bitcoins är en del av ett betalningssystem som är tillgängligt över hela världen och utgör en monetär enhet. Betalningarna behandlas via peer-to-peer-metoden, dvs. via ett nätverk av flera datorer. Det finns därför inget behov av en central avvecklingspunkt som i traditionell bankverksamhet. Bitcoin-tillgångar lagras i digitala "plånböcker". Marknadsvärdet på Bitcoins beror på förhållandet mellan utbud och efterfrågan och är inte knutet till nationella valutasystem eller växelkurser. Den virtuella valutan Bitcoin beskrevs för första gången 2008 och släpptes kort därefter. För detta ändamål distribuerades en programvara som deltagarna kan använda gratis. Programvaran hanterar de decentraliserade databaser där alla transaktioner registreras. Den grundläggande fördelen med Bitcoin-systemet är dess geografiska frihet, dvs. det finns inga andra begränsningar än tillgången till en internetanslutning.
EG-domstolens beslut
EG-domstolen i Luxemburg beslutade i sin dom av den 15 oktober 2015 att växling av Bitcoins mot konventionella valutor fortfarande är skattefri. Bitcoins är vanliga Betalning och även betraktas som sådana ur rättslig synvinkel. I sin dom hänvisade EU:s högsta domstol till ett fall som inträffade i Sverige. Där ville en användare införa en affärsmodell där Bitcoins byttes mot konventionella valutor eller konventionella valutor mot Bitcoins. Därför frågade han den ansvariga kommissionen i Sverige om han skulle behöva betala moms för sina tjänster. Den svenska kommissionen informerade honom om att det i princip inte skulle betalas någon moms på utbytet. Skattemyndigheten hade en annan uppfattning och väckte talan vid Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade ärendet till EG-domstolen och bad om ett avgörande. Bakgrunden till den strikta behandlingen ligger i bitcoins egenskaper. Enligt en amerikansk studie är brottslingar särskilt förtjusta i att betala med Bitcoins och betalningssystemet används ofta för penningtvätt. Bitcoins anses i allmänhet vara kontroversiella eftersom de underliggande priserna bestäms av utbud och efterfrågan och kan fluktuera kraftigt. EG-domstolen har i sitt beslut (Ref. C - 264/14) fastställt att Bitcoins ska behandlas som nationella valutor och därför är undantagna från moms. Huvudargumentet är att bitcoins är ett traditionellt betalningsmedel. För Bitcoin-valutan i sig är domen definitivt fördelaktig: systemet är officiellt erkänt och kommer att fortsätta att vinna i popularitet på grund av att det inte finns någon försäljningsskatt. Bitcoin-valutan uppfanns mitt under finanskrisen: Vid den tidpunkten var Bitcoin-systemet tänkt att komplettera nationella valutasystem och skapa nytt förtroende. Marknadsvärdet beräknas genom en komplicerad process, vilket är anledningen till att bitcoins påminner mycket om traditionella betalningssystem. Även om EG-domstolen har slagit fast att växling av Bitcoins fortfarande är undantaget från moms, måste vinster från valutaspekulation beskattas. Spekulanter är därför skyldiga att skattemässigt redovisa inkomster och förluster från valutaspekulation.
Konsekvenser för Bitcoin-valutasystemet
Bitcoins valutasystem kommer att fortsätta att vinna acceptans tack vare EG-domstolens dom. Under de senaste åren har den virtuella valutan blivit allt populärare. Sedan juli 2014 accepteras den av datorföretaget Dell. Donationer via Bitcoins har accepterats av Wikimedia Foundation och Greenpeace sedan 2014. PayPal erbjuder dessutom sina handlare möjligheten att ta emot betalningar via Bitcoins. Bitcoins kan användas för att betala för varor och tjänster. Det finns nu över 7 000 ställen där Bitcoins accepteras som betalningsmedel på restauranger, hotell och liknande. På Internet Bitcoins används bland annat för att betala för spel, cybertiggeri och striptease på nätet. Icke-kommersiella varor, kontraktsmord, droger och andra olagliga tjänster betalas också via Bitcoins. Plattformar online eller lokala programvarusystem kan användas för att ta emot och överföra Bitcoins. Bitcoins kan växlas mot andra valutor, Paysafecards och e-valutor på online-börser. Det finns vanligtvis avgifter, som varierar från 0,2 till en procent. De enskilda leverantörernas professionalism och seriositet varierar kraftigt. Bitcoins är lätt att flytta och lagra enorma mängder pengar, vilket ger hackare enorma incitament att hacka en plattform. Därför sker det alltid inbrott där kunderna förlorar hela sina insättningar. På grund av detta annonserar vissa plattformar en ansvarsklausul, enligt vilken hackade insättningar återbetalas i sin helhet av börsoperatören. När man handlar med Bitcoins finns det alltid en viss risk att förvaltare eller handelspartner inte beter sig ärligt. Därför bör endast välrenommerade plattformar användas.
