Ruby

Ruby är ett objektorienterat programmeringsspråk som kom 1995 och som sedan 2000 även har en engelsk dokumentation. Enligt den s.k. Duck Typing-principen för programmering står ett objekts metoder i förgrunden. Jämfört med andra programmeringsspråk spelar objektets klass en underordnad roll i Ruby.

Rubys första steg i datavetenskapens värld

Programmeringsspråket Ruby dök upp 1995 och utvecklades av Yukihiro Matsumoto, som är utbildad datavetare, från 1993 och framåt. Ruby är oberoende av operativsystem (plattformsoberoende), men fanns ursprungligen enbart på japanska.

I Japan var programmeringsspråket mycket populärt och vann över många konkurrenter. Med tiden kom implementeringar som JRuby, Rubinius och CRuby (YARV), av vilka CRuby är den vanligaste totalt sett - men dess användning spreds inte till en början i Europa på grund av språkbarriären. Det dröjde fem år efter att Ruby släpptes innan intresserade användare hittades utanför Japan, eftersom det började finnas dokumentation av programmeringsspråket på engelska. Från och med detta skapades ytterligare handböcker och referensverk för Ruby.

Även om Ruby utvecklades med avsikt att vara intuitivt, var det nödvändigt med ytterligare litteratur. Om du vill gå mer i detalj in på Ruby är motsvarande publikationer mycket användbara. Dessutom kan du numera hitta många handledningar på Internet som steg för steg förklarar hur du använder programmeringsspråket.

Yukihiro Matsumoto uppgav att hans motiv för att utveckla ett eget programmeringsspråk var att han inte var nöjd med de alternativ som hittills funnits tillgängliga för honom. Under den tvååriga utvecklingsfasen av Ruby vägleddes han därför främst av sina egna idéer och intressen inom datavetenskap. Ruby är till stor del objektorienterat, men programmeringsspråket innehåller även andra möjligheter.

Namnet "Ruby" är en hänvisning till ett annat programmeringsspråk som också är uppkallat efter en ädelsten: Perl. Men också JavaScriptPython och andra välkända programmeringsspråk påverkade Yukihiro Matsumoto i hans arbete.

Villkor

Rubys paketeringssystem kallas RubyGems och hanterar de olika programmen.

För att kunna arbeta med Ruby behöver du en lämplig arbetsmiljö. Miljön tillhandahålls av kommandoradstolken (CLI), som är anpassad till ett visst programmeringsspråk. Tillsammans med tolken för Ruby får du Interactive Ruby, eller kort sagt irb. Syftet med irb är att ge dig ett sätt att testa det program du har skrivit. Du använder det med hjälp av kommandot "irb(main)".

RDoc är ett verktyg som används för programvarudokumentation. En av dess viktigaste uppgifter är att beskriva programmets källkod. I samband med RDoc bör även Ruby Index (ri) nämnas: Det här verktyget hjälper dig att Databas som RDoc skapar.

Både RubyGems ("gem") och Ruby Index ("ri") kan nås med lämpliga kommandon från kommandoraden.

Syntax i Ruby: några exempel

I Ruby är det möjligt att använda block. Dessa kan till exempel ersätta for-slingor. Du kan också kalla ett sådant block flera gånger. Programmet upprepar sedan avsnittet eller blocket så ofta som du har angett - till exempel fem gånger för elementet "5.times". Den operation som programmet ska utföra anges mellan två parenteser.

Precis som i andra programmeringsspråk kräver Ruby en deklaration av procedurer. Detta sker vanligtvis i början av programmet. För att påbörja deklarationen använder du det välbekanta kommandot "def" och för att avsluta den anger du ett "end".

Ruby följer principen Duck Typing, som bygger på ett ordspråk av James Whitcomb Riley: "Om jag ser en fågel som går som en anka, simmar som en anka och kvackar som en anka, kallar jag den fågeln för en anka." Duck typing är tänkt att göra programmeringen mer flexibel. På tyska kallas detta begrepp också Ententest. Förfarandet är inte begränsat till Ruby, utan kan också hittas i t.ex. PHP och Python-applikation.

Du kan markera slutet på ett kommando i Ruby med ett semikolon - eller så kan du helt enkelt skriva en ny rad (utan semikolon).