Många domänägare tror att deras Internetdomän är skyddad mot åtkomst från tredje part. Det är dock tillåtet att knyta en domän till ett område i många situationer. Denna åsikt bekräftades av skattedomstolen i Münster den 16.09.2015. Skattekontoren kan beslagta skatter i efterskott genom att lägga beslag på de fordringar som följer av domänavtalet. I det aktuella fallet hade ett kooperativ, som ansvarar för registrering av internetdomäner, lämnat in en stämning mot ett skattekontor som ville beslagta en kunds fordringar. Domen klargör återigen att Internet inte är ett rättsligt vakuum och att "virtuella" fordringar kan tas i anspråk i verkliga termer - hur absurt det än kan verka till en början.
Skatteverket kan beslagta domäner
Skattebetalare som inte har betalat sin skatt bör skynda sig med sina skatteutestående skulder: Enligt en dom från skattedomstolen i Münster av den 16.09.2015 (7K 781/14 AO) får skattekontoren beslagta fordringar som härrör från ett domänavtal. Även om denna möjlighet tidigare endast har använts sällan, kan man efter offentliggörandet av domen förvänta sig en gradvis tillämpning i praktiken - det är säkert att möjligheten finns och är juridiskt genomförbar. I det konkreta fallet har ett kooperativ, som ansvarar för administrationen av internetdomäner som ett register, lämnat in en stämningsansökan. Kooperativet hade en Kontrakt om registrering av en internetdomän. Avtalspartnern var en nätbutik för hemelektronik. I kontraktet anges att internetdomänen ska tillhandahållas och underhållas av kooperativet. Eftersom företaget hade skatteskulder beslutade det behöriga skattekontoret att beslagta de fordringar som härrörde från avtalet, dvs. företagets fordran på att upprätthålla registreringen av domänen för nätbutiken. Kooperativet lämnade in ett klagomål mot denna åtgärd och försökte få kvarstaden upphävd.
Domen om domäntillbehör
Den sjunde senaten vid skattedomstolen i Münster granskade fakta i fallet och beslutade att avslå kooperativets talan. En domänpantsättning är alltså i princip tillåten, eftersom domänavtalet eller de rättigheter som följer av det anses vara en egendomsrätt som kan beslagtas. Detta tillvägagångssätt är i linje med de skatterättsliga reglerna för kvarstad. När det gäller en domäntillbehör måste man ta hänsyn till olika rättigheter, skyldigheter och omständigheter. När det gäller en domänanslutning är själva Internetdomänen inte ansluten, eftersom den endast är en teknisk Internetadress. Endast de krav som domäninnehavaren har på sitt register enligt obligationsrätten kan tas upp som kvarstad. Dessa krav har sin grund i registreringsavtalet. Skattekontoren kan genomföra en domänbeslagtagning, eftersom detta ska behandlas på samma sätt som en konventionell beslagtagning. I allmänhet kan alla penningfordringar tas upp i en kvarstad. Det spelar ingen roll om det rör sig om fordringar, pengar eller materiella ägodelar. I domslutet anges att kooperativ och domänregister mycket väl kan betraktas som gäldenärer om de är skyldiga att tillhandahålla tjänster till "skattesmitaren" enligt ett avtal. I det här sammanhanget är det inte relevant om det finns ett stort antal sådana beslag och om detta leder till en ökad arbets- och administrativ börda för kooperativet.
Framtidsutsikter
Domen om domänbeslag från skattedomstolen i Münster har lämnat ett intresserat hosterlandskap efter sig. På grund av den allmänna betydelsen av den rättsliga frågan tillät senaten ett överklagande till den federala skattedomstolen. Webbhotell kommer med intresse att följa ytterligare domar och överklaganden. Det är inte så konstigt: webbhotell kommer trots allt att behöva räkna med vissa nackdelar på grund av domens omfattning. För det första kommer kunderna inte längre att känna sig helt trygga. Å andra sidan kommer den administrativa och arbetsmässiga ansträngningen att öka avsevärt med ett stort antal sådana ärenden. Den resulterande Kostnader inte ersätts eller endast ersätts under vissa omständigheter, vilket leder till negativa konsekvenser för - den egentligen oskyldiga - webbhotellen. Även om domen från skattedomstolen i Münster har en viss betydelse, kan den ändå avgöras på helt annan nivå på högsta nivå. Det är inte sällan som överklaganden lyckas, vilket innebär att helt andra åsikter kan framträda efter ytterligare förfaranden. Webbhotell med internationell verksamhet behöver inte bli upprörda över domen. De tyska skattekontoren har inte rätt att beslagta toppdomäner som .com eller .net om registret ligger utanför Europa. Bifogningar är endast tillåtna om registret är beläget i Tyskland eller inom EU.
Hur fungerar en domäntillbehör?
Förbundsdomstolen (mål nr VIIZB 5/05) anser att fordringar som härrör från äganderätten till en domän kan tas i anspråk i enlighet med § 857 I ZPO. Följande påståenden kan bifogas:
- Rätt till registrering av domänen i den primära namnservatorn och i DENIC-registret.
- Rätt till permanent upprätthållande av registreringen på den primära namnservraren.
- Rätt till justeringar för personligen deponerade Uppgifter
- Rätt att ändra IP-nummer och den tillhörande tilldelningen till en annan dator.
I allmänhet kan alla fordringar för registrering och användning av ett domännamn tas i beslag. När det gäller domäner som slutar på ".de" ska registreringsenheten DENIC betraktas som gäldenär, dvs. den måste överlämna de utmätta fordringarna. Beslagtagningen är redan i kraft när beslutet om beslag har delgivits DENIC. Under vissa omständigheter är det inte tillåtet att lägga till en bilaga. Enligt § 811 nr 5 i den tyska civilprocesslagen (ZPO) är kvarstad förbjuden om domäninnehavarens hela försörjning är knuten till domännamnet. Så snart webbhotell vägrar att samarbeta vid beslagtagningen av sina kunder kan skattemyndigheterna ställa skadeståndskrav på webbhotellen. En fällande dom meddelades till exempel den 09.05.2011 (ärendenummer 2-01S309/10). Regionaldomstolen i Frankfurt dömde DENIC för att ha hindrat en verkställighet och för att ha åsidosatt tredjeparts gäldenärers skyldigheter. Så snart en webbhotell har fått en order om beslag måste den agera därefter. Därmed förbjuds han att tillhandahålla ytterligare tjänster till sina kunder. Alla fordringar överförs till skattekontoret, så att den ursprungliga kunden inte längre har några fordringar.
Otillgängliga namndomäner
Många domäner har fantasifulla namn eller namn som är baserade på produkter och verksamheter. Dessa är till största delen fästbara. Det är dock inte tillåtet att koppla en domän till ett företags- eller familjenamn. Samma sak gäller under vissa omständigheter för domännamn som innehåller ett artistnamn eller ett smeknamn. En otillåten kvarstad föreligger om domänens namn och gäldenärens efternamn är identiska. Dessutom måste namnet vara unikt. Förr i tiden fick Münchens regionaldomstol avgöra ett fall där gäldenärens efternamn endast förekom 72 gånger i hela Tyskland. På grundval av beslutet från den federala domstolen (Shell.de-domen) kan namnet inte anses vara unikt. Huruvida ett beslag är tillåtet måste alltid avgöras från fall till fall. Med hjälp av de hittillsvarande domarna kan man göra en bra bedömning eller prognos om huruvida domännamnet är utmätningsbart eller inte.
Varför har domäntillbehör blivit populärt?
Beslagtagandet av domäner har blivit alltmer populärt under de senaste åren. Det är inte så konstigt: Under tiden har skattemyndigheter och domstolar insett det ekonomiska värde som domäner kan ha. Försäljningen av attraktiva domäner har tidigare kunnat generera betydande summor pengar. Priserna på populära domäner har stigit kraftigt de senaste åren. En catchy domän som är lätt att komma ihåg är ett grundläggande krav för en framgångsrik närvaro på Internet, vilket är anledningen till att domäner har blivit en värdefull ekonomisk tillgång. Domäner säljs och köps och ibland hyrs de ut för enorma summor. På grund av detta har utförsäljning av domäner blivit allt mer populärt. I framtiden kan man anta att skattemyndigheter och domstolar kommer att gå allt längre in i den virtuella världen för att lokalisera och beslagta tillgångar.
