Internet används i allt större utsträckning. Fler och fler använder sig också av WLANRoutern använder en privat nyckel för att avgöra vem som kan använda Internet via routern och vem som inte kan göra det. Routern använder en privat nyckel för att avgöra vem som kan använda internet via routern och vem som inte kan göra det. Om nyckeln ges ut eller knäcks kan motsvarande användare ansluta sig till internet. Men hur ser det ut med Ansvar av?
Säkerställa WLAN - några grunder
För att besvara frågan ovan måste du först känna till några grundläggande saker. Routrar använder olika säkerhetsåtgärder. Dessa kan konfigureras via routern. Dessutom har många routrar redan en kod som tilldelats av tillverkaren eller som genereras vid installationen. De vanligaste metoderna är WPA eller WPA2-PSK. Här skapas en nyckel bestående av flera tecken för att säkra internet. En annan - men numera föråldrad - metod är WEP-kryptering. Alternativt kan du helt avstå från kryptering och få tillgång till olika extrafunktioner, t.ex. att säkra åtkomsten via MAC-adressen eller dölja ID.
WPA2-PSK-kryptering - den nuvarande standarden
WPA2-PSK anses vara den nuvarande och säkraste krypteringsstandarden. Alla moderna routrar och enheter har stöd för kryptering. Koden genereras vanligtvis under installationen eller anges individuellt för routern av tillverkaren. Om så är fallet kan man anta att krypteringen är säker. I tveksamma fall behöver du därför inte vara ansvarig om din router trots allt hackad kommer.
WPA- och WEP-kryptering
Båda krypteringsåtgärderna bestäms av användaren. Det innebär att du bestämmer dig för en kod eller låter generera den. WPA-standarden används sällan idag och har ersatts av WPA2-standarden. WEP anses numera vara osäkert och lätt att hacka och bör därför inte längre användas. Ansvarssituationen är annorlunda här och kan variera från fall till fall. Frågan här är vilken nyckel du delade ut och hur lätt den var att gissa.
Offentligt WLAN utan kryptering
Den här metoden gör ditt WLAN offentligt och användbart för alla. Det finns ingen säkerhetsnyckel. Det innebär att om du använder denna typ av anslutning för ditt WLAN kan vem som helst hindra sig från att använda din router. Detta betraktas som grov vårdslöshet och du kan nästan vara säker på att du kommer att bli ansvarig i dessa fall av missbruk. Öppet WLAN skyddas därför vanligtvis av andra faktorer. Om du till exempel använder en åtkomstlista med enheternas individuella MAC-adresser, så är det bara dessa som kan få tillgång till routern - du har uppfyllt din skyldighet. Det är också möjligt att kryptera SSID, dvs. WLAN:s identifierare, så att du inte bara behöver känna till koden utan också SSID:n för anslutningen. Som en ytterligare säkerhetsfaktor kan du också dölja SSID. Du måste då ansluta till nätverket helt manuellt, ange SSID och först därefter kan du ansluta.
Dessa tre varianter fungerar oberoende av krypteringen. Detta innebär att du enkelt kan kombinera dessa mekanismer med andra krypteringsmetoder, inte bara med den öppna anslutningen. Det enda som är viktigt är att det finns en rimlig säkerhet för nätverket och att du inte ger tillgång till nätverket på ett oaktsamt sätt.
Den rättsliga situationen i Tyskland
Det rättsliga läget i Tyskland i denna fråga bekräftades nyligen av förbundsdomstolen. Denna dom visar att en WLAN-ägare inte är ansvarig om han har vidtagit nödvändiga och rimliga åtgärder för att skydda sitt WLAN från obehörig åtkomst. Detta gäller även om det kan antas att tillverkaren har tilldelat en individuell och säker krypteringskod enligt gällande standarder (för närvarande WPA2). I det här fallet skulle en kvinna betala för den skada som orsakats av en okänd person som olagligt laddat upp en video på en fildelningssajt. I det här fallet var krypteringsgenerationen felaktig, vilket gjorde att enheten kunde hackas. Den federala högsta domstolen gav kvinnan rätt, precis som i de tidigare instanserna. Tidigare har flera domar avkunnats med liknande resultat.
"Stoererhaftung".
I allmänhet är det svårt att gripa en gärningsman efter internetanvändning. Även i ett enkelt hushåll är det ofta flera personer som använder internet. Om det är ett universitet eller en delad lägenhet är gruppen vanligtvis ännu större. De skadelidande åberopar ofta den så kallade "Stoererhaftung" (brott mot omsorgsplikten), som gör det möjligt att hålla operatören ansvarig i stället för att direkt kontakta respektive förövare. På så sätt har skadelidande en chans att få sina skador ersatta. Tyvärr finns det dock också här många möjligheter och de skadelidande har inte alltid rätt.
Slutsats
Internet, och särskilt säkerhet och kryptering, betraktas allmänt som en komplex fråga. Varje år uppstår många förfaranden och problem på grund av varningar och olaglig internetanvändning. Ofta finns det också olika sätt att gå tillväga. Dessa varierar beroende på situationen och bland annat beroende på om du är privatperson eller näringsidkare. Du måste till exempel ofta betala varningskostnaderna, men inte skadeståndet. Det är en skillnad som kan spara mycket pengar. Du bör därför i alla fall kontakta en professionell jurist som är insatt i frågan och som kan företräda dig på lämpligt sätt.
